Sammanfattning vecka VIII

Året går mot sitt slut och så även tiden man har till förfogande att färdigställa de arbeten som ska in i diverse kurser. Jag hade ju mer eller mindre lovat nya publiceringar till min 3*3-uppgift denna vecka, men tyvärr blir det inte så. Livet blir inte alltid som man vill tyvärr. Håller som bäst på att skriva på min essä. Därför kommer jag inte denna vecka att hinna kommentera veckans tanke, tyvärr. Jag kommer att folja diskussionen, och kanske kommer med en mycket kort kommentar eller fråga men det är tyvärr allt jag kommer hinna med.

När det gäller 3*3-uppgiften så är väl inte deadline för denna ännu om jag förstått rätt, så jag får ta nya tag med den efter nyår.

Min essä-sida är för närvarande spärrad, då jag skriver direkt in i den. Vill inte släppa den fri till allmänt beskådande förrän jag anser mig vara färdig. Som det ser ut nu så kommer den inte att publiceras förrän den 2 januari, men man vet aldrig.

Jag kommer att från och med i morgon lördag befinna mig på landet, så några kommentarer kan jag inte besvara förrän tidigast nyårsdagen.

Jag passar också på att önska alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!

Farmor med sina barnbarn!!

http://www.elfyourself.com/?id=1826555433

Fler källor till min essä!

Som jag nämnt i ett tidigare inlägg kommer jag att använda mig av en artikel "When Opinion Leaders Blog: New forms of citizen interaction" till mitt essäarbete. Men då jag sett att politiska bloggar är ett faktum även i Sverige, så kommer jag även att referera till två andra rapporter gjorda av studenter på växjö universitet och Lunds universitet. Det är två kanditatarbeten/uppsatser som behandlar politiska bloggar i Sverige. Den ena heter "Den politiska bloggen-ett forum för ironi och sarkasm" och den andra heter "Bloggen i det politiska arbetet riksdagsledamöters användning av IT-artefakten blogg". Jag kommer så långt det är möjligt att gå till ursprungskällan för att styrka mina påståenden. Om detta inte går av någon anledning, så kommer jag att redovisa var man hämtat sina referenser i ämnet.

Detta var bara en lite uppdatering om hur essäarbetet är tänkt att fortlöpa. Hoppas det går bra för alla andra och att ni har tid att fira in det nya året som kommer emot oss med stormsteg.

//Micke Lidköping vid Vänern

En ny standard på väg när det gäller trådlöst.

Mycket av det som beskrivs i nedanstående text har hämtats från en artikel i tidningen Dator Magazin. Där källan är en annan så framgår detta i texten.

Den nya standarden för trådlös dataöverföring, 802.11n, håller som bäst på att färdigställas av IEEE. Det finns redan produkter idag på marknaden som baseras på preliminära versioner av standarden. Dessa marknadsförs ofta som pre n eller draft-n.

Är då denna nya standard något som gemene man behöver bry sig om att tänka på när man köper nya routrar och antenner till sitt trådlösa hemmanätverk? Nja, egentligen inte. Ser man till en normal dataanvändare som kanske har ett trådlöst nätverk i hemmet, med två tre datorer sammankopplade, eller ett företag som kör trådlöst för den interna kommunikationen, så räcker det gott och väl med den idag dominerande standarden IEEE802.11g.

Det den nya standarden löser, eller gör bättre kanske är ett mer adekvat ord, är att förbättra överföringshastigheten, alltså bandbredden. Förväxla inte detta med bandbredden som du kanske har ut mot omvärlden via ditt bredbandsabbonemang bara. När jag talar bandbredd i detta sammanhang så handlar det om hastigheten mellan antenn och dator, alltså det interna närverket. Bandbredden i 802.11g ligger på 54 mb som max (något som sällan fungerar i praktiken, dock). Detta räcker ju gott och väl till för de flesta användare idag som kanske har en bredbandsuppkoppling ut mot internet som ligger på alltfrån 128 kb (personligen anser inte jag att detta ska få kallas bredband) upptill 8-1 eller 24-1 mb. Med 24-1 avses att man har 24 mb/sek ner, alltså när man laddar ner något till sin dator och 1 mb/sek upp, alltså när man till exempel skickar över filer till en server eller liknande. I de flesta fall när det gäller hemanvändare i alla fall, så är det hastigheten ner som är det viktiga. Sitter man och ska ladda in tunga hemsidor, eller filmer med mera så vill man ju att det ska gå undan, vilket det gör ganska bra med 8 eller 24 mb. Nu ska det i sammanhanget sägas att man sällan kommer upp i dessa hastigheter. Det är ju så att de flesta bolag som erbjuder bredbandsuppkopplingar, garanterar en hastighet "upp till och med", alltså ingen garanti för att man verkligen får det högsta (Telia eller comhem). Av egen erfarenhet så vet jag att vid en uppkoppling 24-1 så ligger man på ca 16-17 mb om man kör en UDP-nedladdning, alltså en nedladdning utan ack-kontroll (Rejås Marcus sid 58). Kör man däremot en tcp så sjunker hastigheten dramatiskt. Detta för att varje paket som mottas måste skickas ett ack som talar om att paket tagits emot och att allt var ok. Då man dock inte skickar tillbaka hela paketet utan en så kallad kvitens (Rejås Marcus sid 58), så kan man ladda ner material fortare än 1mb, alltså den hastighet som man kanske har upp mot internet. Men det blir ändå en stor skillnad jämfört med UDP.

Ok, det var en liten utsvävning om TCP/IP och Protokollet UDP som ingår i denna grupp. Tillbaks till 802.11n standarden nu. Har man tänkt sig att till exempel koppla till en sever till sitt nätverk som ska handa filer som är stora så kan den idag vanliga standarden bli en begränsning. Likaså om man som användare i till exempel ett hyreshus (talar av egen erfarenhet) vill ha tillgång till snabbare bredbandsuppkoppling, vilket idag löses på många ställen med att dra in fiberkablar till en station i en källare, och därifrån dra vidare upp till varje lägenhet. I min egna lägenhet kommer jag inom kort att få tillgång till en uppkoppling som enligt installatören kommer ha en hastighet på ca 100-90 mb/sek. Om detta kommer bli verklighet visar sig, men om det blir så, och jag vill kunna utnyttja hela den potentialen i mitt trådlösa nätverk, så kommer inte den gamla standarden att klara av detta (54 mb max om ni kommer ihåg). Då måste jag gå över till den nya standarden, 802.11n. Den ska i teorin kunna hantera upp till 540 mb per sekund, men vid tester har det visat sig att den normala hastigheten ligger på ca 150 mb per sekund. Men det handlar allstå ändå om en tredubbling från den gamla standarden och som ni ser kommer man då också att klara av den nya kapaciteten på bredbandsuppkoppling ut mot internet via fiberkablar.

Även räckvidden, både inomhus och utomhus, kommer att bli bättre med den nya standarden. Genom att öka verkningsgraden på bandbredden, bandbredd i detta avseende avser frekvensområdet som sändarna får utnyttja, så kommer störningar och annat från andra sändare att minska. I 802.11g så utnyttjas 2,4 gigahertzfrekvensområdet, men i den nya 802.11n så kommer man att utnyttja 5 gigahertzområdet, vilket medför att man kan utnyttja en kanal på 40 megahertz, mot 20 megahertz i den tidigare standarden. Med kanal menas att man kan på en och samma länk sända olika data beroende på vilken frekvens man använder. Ju större spann desto fler kanaler kan man ha (Khil Maria, sid 34-35). Det finns en standarda som delar 5 gigahertzfrekvensområdet med 802.11g och det är den tidigare standarden 802.11a. Dock så finns det inte så många produkter som utnyttjar denna standard, så problemen torde inte bli så stora, men skulle det ändå uppstå, så finns det lösningar till detta. Skulle det uppstå krockar mellan de båda standarderna, då båda kan sända på 20 megahertzbandet, så kan man använda sig av något som kallas för PCO, Phased Co-existens. Detta kan hantera båda standarderna, dock med en liten nackdel. Det går inte att sända till båda standardenas produkter/mottagre samtidigt, utan man måste dela upp tiden då repektive standard får sända. Detta medför med automatik (ganska logiskt) att överföringshastigheten sjunker. Om man vill slippa detta problem så ska man bara satsa på n-produkter och inget annnat. Dessa har en speciellt namn, nämligen HT, High Trouhput, produkter. Dessa produkter kör bara 802.11g och inget annat.

Men att springa och köpa dessa produkter idag, för en vanlig hemanvändare, är enligt Dator Magazin, och undertecknad, helt onödigt. Visst ska man ändå byta ut sina prylar, satsa då på routrar, antenner switchar med mera som bygger på 802.11n. Dessa produkter är bakåtkompatibla med 802.11g och prismässigt så är de inte så hemskt mycket dyrare än produkter med 802.11g som standard. Men om man har ett väl fungernade nätverk så är det ingen ide att ännu springa och inhandla nya produkter. Så vida man inte alltid bara måste ha det senste, vill säga.

En liten fördjupning så. Den teknik som används i standarden 802.11n kallas för MIMO. Jag går inte in närmare på den här, men för den som är intresserad så publicerar jag här en scannad kopia av en faktaruta hämtad från Dator Magzin, där man kan läsa lite om hur det funkar. Högerklicka på bilden, välj spara bild, öppna den i en bildhanterare och förstora upp den så går det att läsa vad som står där.

Källförteckning:

Olsson Fredik (2007) Allt du behöver veta om 802.11n Dator Magazin, nr1 2008

Rejås Marcus (2003-2005) Datorkommunikation [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rejas.se/fritis/datorkommunikation/book1.html (2007-12-27)

Khil Maria (2005) Datakommunikation En inledande översikt Sverige. Lund. Studentlitteratur

//Micke Lidköping vid Vänern

Powered by Qumana

Snapsen var viktigast!!!!

Nu vart omröstningen om julens viktigaste saker klar, och snapsen vann en knapp seger över skinkan. Detta var väl inte helt oväntat, men att Kalle Anka skulle hamna sist vart lite överraskande. Dock ganska troligt i denna undersökning då medelåldern på de röstande kanske gör att tecknande serier inte ses som då där jätteviktiga?

För övrigt så finns det några dar kvar att rösta på enkäten om det nya betygssystemet. Gör det!!

//Micke Lidköping vid Vänern

Ändrad inriktning på essäarbete!!!!

Då jag förstått att det räcker att koncentrera sig på en av de tjänster man användt sig av/beskrivit i 3*3-uppgiften så har jag nu ändrat inriktning till att bara skriva om bloggar/bloggning och det offentliga. Huvudspåret kommer att bli mot politiker, men även andra kan komma att beröras.

Sammanfattning vecka VII

Hm för att sammanfatta den gågna veckan så räcker det med att säga "blää". Har inte fått nått vettigt gjort. Arbetsmoralen har varit under all kritik från min sida. Visst jag har publicerat några inlägg, allt från kritik av medstudenter till youtubefilmer om nätverk. Men detta var bara en väldigt liten del av allt jag hade tänkt göra. Jag hoppas att lite julfirande med släkt å vänner kan göra att man kommer upp på spåret igen, särskilt då vi har en viktig uppgift att slutföra när det gäller våra essäer. Kommer att påbörja, eller fortsätta, denna redan under helgen.

Om jag ska skriva lite om vad jag planerar inför kommande vecka, så MÅSTE jag få ut en video, en podcast och ett blogginlägg till grundat på min 3*3-uppgift. Detta kommer att bli mina sista inlägg kopplat just till den uppgiften, därmed inte sagt att jag kommer sluta publicera kommentarer, inlägg och annat som jag finner relevant och av intresse. Å så förstås då essän.

Jag kommer att försvinna ut på landet redan idag, och kommer INTE att koppla upp mig mot mina bloggar eller andras förrän tidigast juldagen. Så om någon kommenterar mig å förväntar sig att få svar de närmsta dagarna så måste jag tyvärr göra er besvikna.

Härmed så önskar jag er alla, studenter, lärare, kompisar mm

EN RIKTIGT GOD JUL

//Micke Lidköping vid Vänern

Veckans tanke VII

Hm? Hänger inte form och innehåll samman? Detta är en svår fråga tycker jag. Visst påverkar formen innehållet. Om man ser en taskig video (som mina produktioner på youtube) så tror jag att det påverkar innehållet väldigt mycket, eller rättare sagt intresset för innehållet. En snyggt gjord video eller blogg, kanske har lättare att fånga publiken än en rörig o kvalitetsmässigt dålig har? Därmed inte sagt att inte innehållet har en betydande del i om ett material anses intressant eller fängslande.

Men det är också så att man som producent aldrig kan veta hur det man publicerar kommer att mottas av publiken. Visst är det en liten publik, som känner en väl och där jag känner dem, så kanske det funkar. men pratar vi om medierad kommunikation (se lull, Thompson) såsom masskommunikation mm, så utgår vi alltid som publik utifrån vår unika kontext. Jag kanske uppfattar en föreläsning olika på grund av om jag sitter hemma framför burken å glor på den eller om jag befinner mig på ett lärcentra eller live på HV till exempel.

Betyder detta då att man som producent egentligen behöver göra flera olika produktioner om man vill nå en stor publik. Nja, så enkelt, eller svårt är det nog inte. Man får nog försöka hitta nån form av gyllene medelväg som man tror passar så många som möjligt av den tänkta målgruppen. Om jag har förstått rätt så är väl DM en kurs som just har media som huvudämne så att säga. Skulle vara kul att höra vad ni andra tycker om detta, ni som hat mycket mer erfarenhet av videoproduktion och annat än vad en gammel dräng frå lidköping har.

Källor

Thompson, B, John. (2001) Medierna och moderniteten. Bokförlaget Daidalos AB

Lull, James. (2000) Media, communication, culture Aglobal approach. Second edition. Polity press in association whit Blackwell Publisher Ltd.

Varför så få externa föreläsare på HV?

Efter att ha sett videon med Von jacobsen nedan så slog det mig att jag har aldrig hört talas om att det inbjuds externa föreläsare till kurserna. jag vet att det anordnas olika temadagar mm på HV, men det är inte detta jag avser. Utan att man bjuder in intressanta personer med ämnesspecifika kunskaper att föreläsa för oss studenter. Jag vet inte om det kanske finns någon slags policy som säger att man inte får göra detta. Men för mig personligen skulle det vara mycket intressant att höra andra personer utifrån komma med sina ideer å sitt sätt å se på saker å ting. Jag vet inte hur ni andra studenter ser på detta. Skulle det vara intressant?

//Micke Lidköping vid Vänern

Nätverk - då och om några år?

Har precis ägna 82 minuter åt att titta på en video på youtube. Det är ett föredrag inspelat för googletechtalks där Van jacobsen, en mycket meriterad herre då det gäller kunskper inom nätverk (om man ska tro vad som presenteras om honom i inledningen till videon) pratar om nätverk. Han börjar att tala om hur telenätverken utvecklades och hur de fungerar för att avsluta med den vision som han ser som ett mycket stort steg inom nätverkssamarbete. Den vision han har är att man i framtiden ska kunna förlita sig på att den data man skickar fram och tillbaka är den data man verkligen vill ha, utan att man måste koppla upp sig mot en speciell plats eller server för att vara säker på det. Vilket man inte alls kan vara ändå, som han understryker i föredraget. Att man vet att datan kommer från en viss server gör inte att man vet att den data man tar emot verkligen är den riktiga, då denna data passerar ett antal olika nätverk med kablar, routrar, switchar och servrar, och mycket kan hända på vägen. Han menar att i framtiden måste man hitta ett sätt där man kan lita på datan i sig, oberoende på vart denna kommer ifrån. Han målar också upp en bild där jag som användare ska kunna styra på vilket sätt jag tar emot data på, något som idag inte är möjligt. Han målar upp ett scenario där allt som kan bära bitar kan utnyttjas för att flytta data fram och tillbaka mellan de noder som vill ha den. han menar att man idag ser på dataöverföring som konversation, något som stämde en gång i tiden kanske men inte dagens verklighet. datorer konverserar inte, eller rättare sagt behöver inte konversera med varandra. För mig som användare är det oviktigt vart ifrån den data jag behöver kommer ifrån. Om den ligger på en disk i ett flyplan eller på en bärbar mobiltelefon (finns det icke bärbara mobiltelefoner?) spelar ingen roll, om man kan tala om vilken data som finns där. I teorin skulle man alltså kunna tänka sig, som han säger, att i sin egna mobil telefon utnyttja det tomma minnesutrymmet till att lagra data som jag själv inte behöver, men som någon ta del av som behöver den.

Man har inte kommit så långt i utvecklingen ännu. Videon var inpelad i augusti 2006, så det kan naturligtvis ha hänt mycket sen dess. Men i slutet på videon ställs en fråga om bland annat bit torrent och om inte detta är en variant av det han pratar om. Och visst det är det. Men det han menar är att man ska kunna hämta data den kortaste vägen, något som idag bittorrent inte uppnår, Bittorrent fungerar också dåligt om antalet nedladdningar sjunker (något ni kan läsa mer om på Malins blogg eller lyssna på på Alexanders podcastar. Han säger också att han tycker det är slöseri med studenters tid att försöka få dem att uppfinna nya saker att transportera data över näten på. Han menar att tco/ip är grunden som man kan utgår från och försöka utveckla det system han ser framför sig. Jag vet att videon är lång, 1timme å 22 minuter, men den var faktiskt ganska intressant. Så om du inte har nått bättre för dig så titta gärna på den. Den kanske kan få dig att börja fundera lite. Antingen kan du se på den här nedan eller så direkt via youtube.


//Micke Lidköping vid Vänern

Den optimala utvecklingen av webben - eller en mardröm?

Med all den diskussion som varit om källor och referenser, så har jag börjat fundera lite grann. I den parallellkurs vi läser så har vi också pratat lite om så kallad "information overload" alltså att vi överöses med information från alla håll och att detta kanske börjar bli ett problem för oss. Men är det problem nu, hur ska det då bli sen? Vad menar jag med detta då? Jo tänk dig att man kommer på en lösning som gör det möjligt att läsa alla, och då menar jag alla webbsidor oberoende på vilket språk de är skrivna, på svenska! Det vill säga att det sker en automatisk översättning av innehållet från en sida till det språk som väljer att använda sig av. Vilka möjligheter detta skulle öppna. Idag är det ju så att när jag söker efter information på nätet så kan jag förstå svenska, engelska, norska, danska och lite tyska. Visst det finns miljontals sidor på dessa språk och det räcker naturligtvis gott å väl. Men visst vore det roligt att även kunna läsa alla andra sidor på webben som är skrivna i ett annat språk? Då kan vi verkligen tala om ett globalt nätverk där alla kan komma åt allas information (såvida den inte är krypterad å skyddad naturligvis). Jag är helt övertygad om att det bara är en tidsfråga innan man har löst algoritmerna som måste till för att få detta att funka fullt ut. Men skulle detta vara att föredra? Eller skulle det vara en mardröm för oss studenter och lärare till exempel när det gäller att kolla källor mm? Personligen tycker jag väl att det räcker med den information jag kan förstå idag, men visst skulle det vara kul att förstå till exempel ryska eller japanska å kunna läsa på bloggar å annat å kunna delta i diskussioner om ämnen som man aldrig annars skulle få en chans att göra.

//Micke Lidköping vid Vänern

Bloggar och översikt, ännu svårare med moderation?

Jag skulle vilja fortsätta den diskussion som bland annat har förts av undertecknad, men framför allt Ann, om svårigeterna med att följa diskussioner i inlägg och kommenterer på bloggarna. För de som inte var med på marra i går så kan jag säga att det finns lösningar som till viss del kan underlätta detta problem. Kanske får vi se en variant på Anns sida så småningom? Det som lever får se. Ytterligare ett problem som jag kan uppleva. och som man kanske kunde lösa på det sätt som diskuterades på marratech, är när man väljer som blogginnehavare att använda sig av moderator funktionen. jag har inget emot detta, tro inte det. Å jag har full förståelse för vilka inlägg och kommetarer som skulle kunna dyka upp på våra bloggar utan denna möjlighet. Men när det gäller de bloggar som vi gagnar oss av i denna kurs, så skulle det vara väldigt bra om man kunde göra som sades i går på mötet på marra (den som var med vet vad jag menar). Om jag eller kanske ännu värre en lärare skulle gå in och kritisera mitt arbete på bloggen genom att skriva en kommetar, så kan ju jag välja att inte publicera detta på bloggen. Det vill säga jag kan framstå för min omvärld som väldigt korrekt och okritiserad. Visst, jag kan välja att publicera en kommentar i min blogg och trackbacka denna till inlägget. Då står det på min blogg att jag tycker si och så om denna person, eller det han/hon skriver. Men det står ju inte på mottagarens blogg, då denne kan välja att inte publicera det. Som sagt, det finns massor av situatiuioner där moderatorfunktionen behövs och verkligen fyller ett gott syfte men om man väljer att undanhålla kritiska komentarer så kan man inte heller kommentera eller försvara varandras ståndpunkter. nu säger jag inte att detta är något som sker på våra bloggar, alltså att man struntar i att publicera kommentarer. men jag ser det som en risk.

Arbetsmoralen är tyvärr mycket låg just nu!!

Hade ju tänkt att publicera inlägg, podcastar o videos denna vecka men tyvärr så har inte arbetsglädjen infunnit sig ännu. Jag hoppas verkligen att jag kan hitta den nånstans, men att jag skulle hinna med allt som jag föresatt mig kommer inte att gå, tyvärr. Men vi har ju några veckor på oss ännu att leverera material. Jag hoppas att de som är intresserade av vad jag publicerar har överseende med detta. Fast dessa är väl inte så många tyvärr. Jaja. Sånt är livet.

//Micke Lidköping vid Vänern

Sammanfattning vecka VI

Så vart det fredag igen, å larsson åker ut på landet. Ja så skulle det ha stått i fredags när jag egentligen hade tänkt publicera veckans sammanfattning, men servergudarna villa annat. Veckorna går väldigt fort nu, man önskar att man hade ett broms tillgänglig ibland, och det blir ju inte mindre stressigt när tekniken falerar, och man inte själv kan göra nått åt det.

Vad har hänt denna vecka då? I söndags fick jag ut tre filmer om e-learning efter många om och men. Det strulade som vanligt, men det ska det ju göra annars lär man sig inget. I onsdags hade vi en träff med lärarna i DDB. Har hunnit med att göra en självutvärdering av mina resultat i kursen så här långt. Jag och Lennarth är väl i princip överens om detta. För övrigt har det inte blivit så mycket gjort tyvärr.

Veckan som kommer ska jag försöka få till tre publikationer till, ett blogginlägg, en podcast, och en video. tanken är att alla ska bygga på problemet med att sitta på en mycket dålig uppkoppling mot nätet, alltså modem 5,6 kb. Har ju erfarenhet av detta själv när jag befinner mig på landet och vet vilka problem det kan ställa till för en. Såg nu idag att Ann hade publicerat lite (eller ganska mycket) om just detta och ipadresser och annat (se här och här). Så jag får se om jag kanske kan hitta en egen vinkling på problematiken.

Som jag själv och Lennarth mycket riktigt påpekade så ligger jag lite efter när det gäller nätverksdelen. En del av detta behandlas ju naturligtvis i de kommande 3*3. Då bandbredd i allra högsta grad har med nätverk att göra. Ska väl försöka att blogga lite inom ämnet också. Har också funderat lite på det här när man säger att vi är globalt anslutna i nätverk mm och att den information som finns att tillgå på nätet/webben är så överväldigande. Enligt mig så skulle det kunna bli mycket värre/bättre, men detta ska jag skriva ett blogginlägg om.

Jag hoppas ni haft en trevlig helg för det hade jag.

//Micke Lidköping vid Vänern

Powered by Qumana

Inlägg för att testa fadis trackbacklänk bara!!

Detta inlägg är bara till för att testa Fadis trackback länk. Inget annat!!

Ny bloggsida/själutvärdering

Har lagt det självutvärdering som talades om på föreläsningen idag på en egen bloggsida. Jag vet att Lennarth sa att vi skulle skicka in den till hans meil, men för mig så spelar det ingen roll om andra ser vare sig hur jag själv ser på mina studieresultat eller hur lärarna ser på dem. Jag läser och utbildar mig för min egen skull och inte för andras (undantaget de arbetsgivare då som kan tänkas anställa mig en gång i framtiden kanske hihihihi). Så det står vem som helst fritt att gå in och läsa. Jag hoppas också att det är ok för Lennarth att lämna sina synpunkter där. Om inte så får jag väl kopiera ner det jag skrivit i ett worddokument och meila det till honom så han kan kommetera på så sätt. Men som sagt, jag skäms inte för att visa upp det som jag både gör bra eller dåligt.

Mins bloggsida med utvärderingen ligger här.

Lite ändrade förutsättningar till min essä!

Efter lite surfande på webben har jag upptäckt att det visst har förekommit t ex politiska bloggar i ganska stor utsträckning även i sverige, inte minst inför det senaste valet. Jag har ju skrivit lite i min början till essä att jag kommer att utgå från undersökningar im USA. Jag kommer säkert att ha med fakta därifrån också, men nu då även material om svenska politiska bloggar. Huruvida det används vloggar ocg podcastar inom den politiska, eller offentliga sfären, vet jag ännu inte, men det återstår att se om man kan hitta något.

// Micke Lidköping vid Vänern

En video från youtube upplagd på min skolblogg som visar lite av vad delade dokument handlar om.

Videon är visserligen en releasevideo för ett företag som släpper en ny produkt, men jag tycker ändå att den säger ganska bra vad kontentan om delade dokument handlar om. Jag har ju valt att blogga om delade dokument, så detta inslag ska väl kanske inte ses som ett arbete med 3*3-uppgiften då kanske. men det var väl inte förbjudet att använda sig av andra medium heller?

Titta på videon här.

// Micke Lidköping vid Vänern

En liten psykologiskt vinkling!

När jag satt här å diskutera med Malin nu ikväll så kom jag att tänka på vad jag läst i en psykologikurs på komvux en gång. Det handlar om något som kallas för Haloeffekten och nedanstående text är hämtad direkt ur Gleerups lärobok i psykologi av Christer Fäldt.

"Förutom att vi bedömer människor efter egna stereotyper, så påverkas vi ofta av den s.k. haloeffekten. Den innebär att vi har en tendens att göra en helhetsbedömning av en människa med utgångspunkt från en enda egenskap. En människa som är duktig inom ett område kan lätt få sina prestationer inom andra områden övervärderade. På samma vis kan en människa som är svag inom ett område bli undervärderad inom andra. I kafferummet på sjukhuset sitter några av personalen och talar om en film som visades på tv kvällen innan. Avdelningsläkaren har sin syn på filmen och undersköterskan sin. Vaktmästaren, som vid detta tillfälle är närvarande, har också sett filmen. Vem tror du de närvarande lyssnar mest till?"

Kan detta vara ett fenomen som uppträder även när det gäller den digitala världen och hur vi bedömer trovärdigheten i vissa saker? Personligen tror jag det, men jag har inga belägg för det. Vad tror ni? Skulle vara intressant att få höra andras åsikt om detta.

Källa:

Fäldt, Christer. (2001) Gleerups lärobok i psykologi. Andra upplagan, andra tryckningen. Malmö. Gleerup Utbildning AB

// Micke Lidköping vid Vänern

Uppdatering om trackbackproblem!!

De sidor som slutar med "page_id=" kan jag inte trackbacka till. Är det jag som gör fel eller vad??

Uppdaterat lärkontrakt efter begäran!

Uppdaterat lärkontrakt finns nu på min skolblogg

Kan någon förklara detta för mig???

Varför funkar vissa trackbacklänkar alldeles utmärkt från kursbloggen, medan andra kräver ett id till servern?? Jag blir så irriterad på detta. Men kan jag få en vettig förklaring så kanske min irritation lägger sig. Tackar på förhand.

// Micke Lidköping vid Vänern

Veckans tanke VI

Jag har ju diskuterat detta ämne lite tidigare i mina inlägg, bland annat under källkritik och beroende och Veckans tanke V. Alltså hur man ska hantera alla de källor som man kan hitta på webben. Vi är ju alla källor i den meningen att när vi publicerar något, så kan ju någon annan referera till vårt publicerade material. Så jag håller med om videons andemening, att vi alla är webben, till fullo.

Men sen kommer vi till frågan "hur vill jag framstå på webben"? För mig finns det inget entydigt svar på det. Det beror helt på i vilket sammanhang jag publicerar material. Är det i vetenskapliga sammanhang, typ artiklar eller skoluppsatser mm, så visst kan man föredra en transparens, som Lennarth säger. Men i andra sammanhang kanske detta helt kvittar. Precis som det är i "verkliga" livet. Inte kollar jag upp källor om en kompis säger att så här var det? Jo det kanske jag gör om det är något som är viktigt för mig. Men är det inte det så köper jag kanske resonemanget rakt av. Å det är klart, visar det sig att mina kompisar ger mig fel information varje gång, och jag för denna vidare, så kommer jag till slut att framstå som en person som alltid far med osanning och som aldrig vet vad jag pratar om.

Å detta kanske kan inträffa på webben också? Om man i vissa sammanhang inte är tranparent, utan bara kommer med åsikter som saknar grund, eller som inte går att verifiera på något sätt, då kanske ens digitala "vänner" sätter epitetet lögnare även där? Risken finns ju naturligtvis. Men varför skulle inte "skvaller" vara accepterat även på webben? Bara för att herrarna Berndhardsson, på sin fritid träffas i ett kök å dricker kaffe å skvallrar om alla studenter, och framför åsikter som helt saknar grund, så betyder ju inte detta att de inte vet vad de pratar om när det gäller de ämnen de lär ut. (Detta var bara ett exempel, och inget jag kan verifiera att så är fallet, hahahahahaha). Å det samma kan väl gälla webben? Om jag "skvallrar" på en sida, kan jag väl föra vettiga diskussioner på en annan? Allt måste väl inte vara så förbannat allvarligt jämnt?? Eller måste det det? Läste en artikel påp GT/Expressen om faran med att blogga idag. Läs den gärna. Kanske kan ge en tankeställare om vad man ska publicera på webben?

// Micke Lidköping vid Vänern

Sammanfattning vecka 5

Ja så var vecka 5 över också. Det går med stormsteg mot jul och annat smått och gott. Vad har man då gjort denna vecka? Jag har hunnit med att skriva ett blogginlägg om delade dokument. En podcast om bloggning har det också blivit. Och tre nya videos om e-learning har precis lagts ut. Sen har jag diskuterat källkritik och annat med Ann och några till. Har jag lärt mig något denna vecka då? Ja att jag kan se ut som en professor, bland annat. (hihihihi). Nä allvarligt så är nog den störtsa kunskapen jag fått att man kan ha så många ingångar till e-learning. Hur man ser på det beror på vilken vinkling man utgår från. Nu är det ju samling på onsdag igen, så då får man förhoppningsvis höra om man ligger bra eller dåligt till. Tiden rinner som sagt iväg.

Har också börjat skriva lite lätt på min essä. Denna kommer att utgå från tre frågeställningar. För den som är intresserad så är inledningen publicerad på min essäblogg. Denna blogg kommer bara att användas till essän, och kommer att uppdateras då jag skriver på essän. Alltså inte som ett nytt inlägg, utan det inlägg som ligger där redan kommer att uppdateras.

// Micke Lidköping vid Vänern

Video 3 om E-learning ute nu!

Här kommer lite om mina egna erfarenheter. För att se på min skolblogg klicka här, eller direkt från youtube, klicka här

Video 2 E-learning nu ute!

Denna video är i två delar. För att titta från min skolblogg: Del 1,Del 2, eller direkt från youtube: Del 1, Del 2

Återigen inställd video!

Hade tänkt mig att publicera två nya filmer idag. dessa är klara. Men då jag ladda upp den ena till youtube visade det sig att den var för lång. Så jag måste klyva denna i två delar. tyvärr hinner jag inte detta idag, utan de kommer publiceras på söndag kväll istället. ha en trevlig helg alla.

// Micke Lidköping vid Vänern

Var inte rädda för att kritisera eller komma med tips!!

Som en kommentar till min video om e-learning så säger jag själv att ljudet inte är den bästa kvliten på. Sen efter att Ann titta på den så kommer hon med en kommentar att jag uppträder lite som en professor, hihihihihihi. Å sådan kritik och förslag på förbättringar mottager jag mer än gärna. För mig är det helt nytt att arbeta i dessa media som jag gör. Om någon då kan tala om för mig vad man ska tänka på osv så är det kanon. Det samma gäller de arbeten jag håller på med. var inte rädda för att kritisera eller ifrågasätta. En stor del av lärandet handlar om just det, att få kritik, tänka efter och sedan kanske argumentera för sin sak, eller erkänna sitt misstag och rätta till, om det går. Så Ann, och alla andra, fortsätt gärna att kritiskt granska mig, det kan bara bli bätttre av det!!

// Micke Lidköping vid Vänern

Uppdaterat lärkontrakt

Har uppdaterat mitt lärkontrakt med två stycken böcker som jag kommer att använda som källor!

// Micke Lidköping vid Vänern

Källkritik och beroende

I ett vlogginlägg på Ann:s bloggsida så talar hon om källkritik och 4 kritierier som med www:s utveckling utökades till sju kriterier som ska uppfyllas för att man ska vara någorlunda säker på att den källa man använder är någorlunda korrekt. När hon beskrev beroende kriteriet så ställde jag mig själv en fråga. Om jag som student är ute på webben och letar efter källor till mina arbeten och hittar en källa som är skriven av "Nisse", en vanlig student som läser något program nånstans på ett universitet, i vilket han källhänvisar till Ann:s Käll, Professor i nämnda ämne, i vilket denna professor källhänvisar till en tredje person, nämligen Ann:s Kjell, en vanlig grabb med en vanlig blogg, vart är det troligast att jag som student då källhänvisar?

Jag tror att många skulle säkert inte lita på det Nisse skriver i sin blogg. Så vad gör man? Jo man kollar upp Nisses källa. Nisses källa var ju Käll, en ansedd professor inom området. Jamen då är det ju solklart, skulle nog de flesta resonera, i alla fall många studenter. Och ja visst, det kan det ju vara. Det behöver inte vara något fel på vare sig Nisses eller Källs inlägg och insikter. Men om vi då fortsätter resonemanget och tänker oss att Käll har källhänvisat till Kjell. En kille som inte har den blekaste aning om ämnet, utan är bara väldigt bra på framstå som insatt och lärd, till och med så bra att en "professor" köper det han skriver. Men i detta exempel är det han skrivit rena tramset och det finns inget som helst substans i det han skriver vid en närmare granskning. Då blir det ju inte bara en risk att "information" försvinner och förvanskas på vägen mellan den första källan till den sista, utan alla dessa "lögner" följer ju också med, och får då kanske en legitimitet som den absolut inte förtjänar, enbart för att en "ouppmärksam eller lat" professor inte har brytt sig om att kolla upp sina källor på ett mer noggrant sätt. Om det nu är så så kan man ställa sig ytterligare en fråga.

När blir en osanning en sanning? Det fördes ju lite diskussioner på det senaste föreläsningstillfället i DDB301 kursen. Där sa man bland annat att en liten garanti för att det som sägs är hur många som källhänvisar eller länkar till t ex vissa artiklar mm. Det skulle i så fall betyda att om ovan nämnda scenario utspelar sig, och det är många studenter som tänker som jag, att jaja en professor står bakom detta, då stämmer det, blir det massor av hänvisningar till denna artikel och i och med det så har det osanna helt plötsligt blivit sant. Eller??

För den som vill ha sig en tankeställare så lyssna på Ann:s sista vlogg om bloggning och källkritik och speciellt det som händer i slutet av den. Tankevärt.

// Micke Lidköping vid Vänern

Podcast 2 om bloggar ute nu!!!

Nu finns avsnitt 2 ute på min podcast sida. Gå till den här, eller ladda ner filen här.

Nytt inlägg på skolbloggen!

Nu finns ett nytt inlägg om delade dokument på min skolblogg!

Veckans tanke V

Det som tas upp i veckans tanke är verkligen tänkvärt. All den information som idag formligen väller över oss (om man har tillgång till den digitala världen framförallt) hur ska vi kunna hantera den? Hur ska vi kunna kunna förhålla oss källkritiska till allt material som publiceras på www till exempel? Det mest naturliga är nog, att som Martin till viss del resonerar, som så att "ju högre och finare titel" dessto trovärdigare material. Och detta kan nog stämma till viss del även om det i historien har funnits en och annan forskare som publicerat material som vid en närmare granskning visat sig vara rena falsarier. Hur kan jag säga det då? Jo enligt mig så blir dessa, just i egenskap av, kanske inte titlarna i sig, men just den possition man har inom sitt område, mer granskade och kollade än vad en liten student till exempel blir. På nått sätt inbillar jag mig att information som publiceras i artiklar från vetenskapstidsskrifter och annat granskas på ett helt annat sätt än vad rapporter från gemene man görs.

För att knyta an lite till den fråga som ställs på kursbloggen så är min åsikt den att har man med namn undertecknat sitt arbete så är det något man står för, och även då kan försvara, även om det visar sig att man har fel. Ett dokument utan någon som helst hänvisning till författaren har enligt mig inget som helst värde. Personen som skrivit det kan ha ett jättestort kunnande inom just det speciella området. Men då borde man kunna kräva att man står för sina åsikter och sitt kunnande också.

Johan och Ann för också en intressant diskussion på sina bloggar, där johan bland annat ställer en fråga om huruvida “Är det som många tillsammans skapat mindre värt en det en person eller grupp av personer skrivt och som sedan granskats av “experter”?”. Precis som Johan så har jag inget bra svar egentligen. Men lite grann hänger det ihop med det jag skrev ovan. Att just för att material som tas fram av forskare eller instutitioner/företag av olika slag, och just för att dessa rön verkligen hamnar under luppen hos andra som "vill" hitta felaktigeter och saker att kritisera, så skapar detta en form av självkontroll inom forskarkåren eller andra höga instanser. Men vad är det som säger att inte dessa personer som vi idag så fullständigt litar på, skulle kunna gå ut och bedöma trovärdigheten på till exempel wikisidor? Skulle inte problemet vara ur världen då? Om Professor Flensburg sätter sin namnteckning och sitt godkännande på en wikisida om systemering till exempel? Eller är det just vem som har skrivit det som räknas? Inte vet jag. Men det tål att fundera på. Jag kan verkligen rekommendera de punkter som Martin tagit upp på sin blogg hur man ska förhålla sig källkritisk till material. Gå gärna in och läs dessa, det kan kanske vara bra att ha dessa i bakhuvudet när man surfar runt i den digitala världen?

// Micke Lidköping vid Vänern

E-learning!

Nu finns den första videon om E-learning ute. Titta på den på min skolblogg eller direkt från Youtube

Inställd video!!

Hejsan mina vänner!! Jag hade tänkt att hinna med att publicera en liten videosnutt om E-learning idag också. Som ni kan se nedan så har jag lagt ut en podcast om bloggning. Men tyvärr blir det ingen video idag. Jag har börjat hosta så förbaskat, så skulle jag försöka prata in lite vettigt på videon så skulle det inte låta klokt, med hostattacker var tredje sekund. Jag hoppas jag är bättre imorgon. Videon är påbörjad, men som sagt jag vill ju gärna säga nått vettigt??? också.

// Micke Lidköping vid Vänern

Ny podcast om bloggnign finns nu ute på min podcastsida!!

Välkomna att lyssna!!!


Eller ladda ner filen här!!

Sammanfattning vecka 4!

Då har vecka 4 gått till ända. Har man lärt sig något denna vecka då?? Har man gjort någon nytta?? För att svara på den första frågan så visst har man lärt sig något. Har plöjt igenom den litteratur som jag valt till kursen, samt skummat igenom 2 andra böcker som jag eventuellt kommer att använda mig av. Den ena heter "Technologt, E-learning and distance education" och är skriven av A.W (Tony) Bates. Den andra är "Delivering E-learning for information services in higher education" av Paul Catherall. Hur mycket jag kommer att referera till dessa böcker återstår att se, men i mitt arbete via vidoe på youtube med just E-learning kanske de kan bli betydelsefulla. Jag har också laddat ner ett nytt inpelningsprogram till ljudfiler som låter mig redigera filerna, lägga på musik mm, samt exportera dem till mp3 format vilken jag sen kommer att öppna i min podcastgenerator å göra om till mp4format innnan jag publicerar dem.

Har man gjort någon nytta då? Nja, man borde väl kanske ha fått gjort mer känns det som. Jag har skrivit ett blogginlägg om delade dokument. detta var inte helt enkelt tycker jag då jag inte hittat någon riktigt bra källa till detta område. Kanske någon läsare som har ett bra tips?? tas tacksamt emot iså fall!!

Vas som kommer hända kommande vecka är att jag ska påbörja mina podcastar och vloggar. Tanken är väl (kom ihåg att det bara är en tanke) att det ska komma ut ett nytt avsnitt var tredje dag ca. Sen återstår det att se om man kan leva upp till detta. Jag kommer inte denna vecka att påbörja essäarbetet, förutom kanske att man markerar upp sånt som kan vara av intresse i sånt man läser eller hör.

Ja det var väl vad jag hade att säga just nu om detta.

// Micke Lidköping vid Vänern