Jo, faktiskt. Och det har inte bara med att vi närmar oss sommaren med stormsteg att göra. Den arbetsträning som jag just påbörjat har redan varit bra, då jag från att ha varit en ganska isolerad människa, som levt livet framför datorn, nu lever livet framför datorn men nu också träffar andra människor och är lite social. Mycket av det jag kommer att göra på Campus handlar om arbete vid eller med datorer, men där emellan så finns tid också att samtala/diskutera med “kolleger” och elever. Min arbetsterapeut tyckte också att det var en avsevärt “ljusare” Larsson han mötte idag. Och jag är den förste att hålla med. Kan jag nu bara hitta motivation att ta tag i vikten och konditionen också, så kan detta sluta hur bra som helst. Sen återstår naturligtvis att hitta ett arbete så småningom, men var sak har sin tid.
Fiskesäsongen har också börjat även om jag ännu inte varit ute och prövat lyckan. Visserligen har jag och far ett nät i för att fånga gädda, men det räknas liksom inte. Riktigt fiske utförs med något slags spö. Kanske att premiärturen sker i morgon eftermiddag om vädret tillåter. Ska bara övertala far om nödvändigheten i det hela så han släpper till båten och framför allt bensinen, hahaha. Nätet förresten, det vittjar vi innan jag åker till “jobbet”. Jag får alltså gå upp en timme tidigare bara för att vittja. Fan vet om man är riktigt klok alltså. Men skoj är det i alla fall.
Mitt ena brorsbarn bröt armen idag också. Eller nått åt det hållet i alla fall. vet inte riktigt hur det är ställt med han, men han är en tuff kille, så det går nog bra. Men kan nog bli svårt att spela Play-station kanske?
Funderar också mycket på att ta kontakt med en mycket kär vän, som jag tyvärr, under den jobbiga tid som varit, mer eller mindre stängt ute från mitt liv. Känns väl inte helt bra, men jag har haft mina skäl. Kan bara hoppas att jag inte gått för långt så att en kontakt blir svår. Men vi får se, hoppet finns där i alla fall.
Och nu har vi fått förklaringen till varför Patrik Sjöberg är som han är. Alla som säger att han hittat på allt, lägg ner det!! Det finns andra som också råkat ut för snuskgubben, och som berättar liknande historier som Sjöberg. Att de inte sagt något förrän nu tror jag inte är så konstigt. Samma fenomen som gör att misshandlade kvinnor tiger och lider i det tysta, de ser sig själva som skyldiga till det som hänt. Nä heder åt Sjöberg som vågat gå ut med detta. Förhoppningsvis kan det stärka andra att också våga “komma ut”, kanske barn som idag far illa. Hoppas kan man ju.
Nä nu får det vara bra för idag. Ha en skön valborg alla
//Micke Lidköping vid Vänern