Har funderat lite nu!!

Efter att noggrannt (efter ett par timmar?) funderat igenom vissa saker har jag nu bestämmt mig för att söka hjälp med den oro jag har för min son. Har kontaktat via e-post rätt instans som kanske kan hjälpa mig i hur jag ska agera för att min son ska må så bra som möjligt. Har funderat på om jag ska meddela mamman detta, men då hon uttryckligen sa att det som är mellan enskild förälder och vår son har inte den andre föräldern med att göra, så anser jag inte att jag behöver göra detta. Att jag vill ha kontakten är bara för att få stöd och hjälp i min personliga relation till sonen och inget annat.

Att det är svårt att vara förälder det visste man ju, men när två personer har så helt olika syn på vad som är "rätt å fel" eller etiskt och moraliskt rätt att göra, då blir problemen ändå större. Jag hoppas verkligen att jag kan få hjälp att skingra min oro, och kanske också en bättre förståelse till hur man kan ha, som jag tycker, så vansinnigt felaktiga åsikter om än det ena än det andra. Jaja vi får väl se vart det tar vägen. För den som är intresserad kommer jag att skriva här på bloggen när något nytt av värde inträffar. Det kommer att etiketteras som allmänt, alltså ingen särskild etikett på det.

//Micke Lidköping vid Vänern