Sammanfattning vecka VIII

Året går mot sitt slut och så även tiden man har till förfogande att färdigställa de arbeten som ska in i diverse kurser. Jag hade ju mer eller mindre lovat nya publiceringar till min 3*3-uppgift denna vecka, men tyvärr blir det inte så. Livet blir inte alltid som man vill tyvärr. Håller som bäst på att skriva på min essä. Därför kommer jag inte denna vecka att hinna kommentera veckans tanke, tyvärr. Jag kommer att folja diskussionen, och kanske kommer med en mycket kort kommentar eller fråga men det är tyvärr allt jag kommer hinna med.

När det gäller 3*3-uppgiften så är väl inte deadline för denna ännu om jag förstått rätt, så jag får ta nya tag med den efter nyår.

Min essä-sida är för närvarande spärrad, då jag skriver direkt in i den. Vill inte släppa den fri till allmänt beskådande förrän jag anser mig vara färdig. Som det ser ut nu så kommer den inte att publiceras förrän den 2 januari, men man vet aldrig.

Jag kommer att från och med i morgon lördag befinna mig på landet, så några kommentarer kan jag inte besvara förrän tidigast nyårsdagen.

Jag passar också på att önska alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR!!!

Farmor med sina barnbarn!!

http://www.elfyourself.com/?id=1826555433

Fler källor till min essä!

Som jag nämnt i ett tidigare inlägg kommer jag att använda mig av en artikel "When Opinion Leaders Blog: New forms of citizen interaction" till mitt essäarbete. Men då jag sett att politiska bloggar är ett faktum även i Sverige, så kommer jag även att referera till två andra rapporter gjorda av studenter på växjö universitet och Lunds universitet. Det är två kanditatarbeten/uppsatser som behandlar politiska bloggar i Sverige. Den ena heter "Den politiska bloggen-ett forum för ironi och sarkasm" och den andra heter "Bloggen i det politiska arbetet riksdagsledamöters användning av IT-artefakten blogg". Jag kommer så långt det är möjligt att gå till ursprungskällan för att styrka mina påståenden. Om detta inte går av någon anledning, så kommer jag att redovisa var man hämtat sina referenser i ämnet.

Detta var bara en lite uppdatering om hur essäarbetet är tänkt att fortlöpa. Hoppas det går bra för alla andra och att ni har tid att fira in det nya året som kommer emot oss med stormsteg.

//Micke Lidköping vid Vänern

En ny standard på väg när det gäller trådlöst.

Mycket av det som beskrivs i nedanstående text har hämtats från en artikel i tidningen Dator Magazin. Där källan är en annan så framgår detta i texten.

Den nya standarden för trådlös dataöverföring, 802.11n, håller som bäst på att färdigställas av IEEE. Det finns redan produkter idag på marknaden som baseras på preliminära versioner av standarden. Dessa marknadsförs ofta som pre n eller draft-n.

Är då denna nya standard något som gemene man behöver bry sig om att tänka på när man köper nya routrar och antenner till sitt trådlösa hemmanätverk? Nja, egentligen inte. Ser man till en normal dataanvändare som kanske har ett trådlöst nätverk i hemmet, med två tre datorer sammankopplade, eller ett företag som kör trådlöst för den interna kommunikationen, så räcker det gott och väl med den idag dominerande standarden IEEE802.11g.

Det den nya standarden löser, eller gör bättre kanske är ett mer adekvat ord, är att förbättra överföringshastigheten, alltså bandbredden. Förväxla inte detta med bandbredden som du kanske har ut mot omvärlden via ditt bredbandsabbonemang bara. När jag talar bandbredd i detta sammanhang så handlar det om hastigheten mellan antenn och dator, alltså det interna närverket. Bandbredden i 802.11g ligger på 54 mb som max (något som sällan fungerar i praktiken, dock). Detta räcker ju gott och väl till för de flesta användare idag som kanske har en bredbandsuppkoppling ut mot internet som ligger på alltfrån 128 kb (personligen anser inte jag att detta ska få kallas bredband) upptill 8-1 eller 24-1 mb. Med 24-1 avses att man har 24 mb/sek ner, alltså när man laddar ner något till sin dator och 1 mb/sek upp, alltså när man till exempel skickar över filer till en server eller liknande. I de flesta fall när det gäller hemanvändare i alla fall, så är det hastigheten ner som är det viktiga. Sitter man och ska ladda in tunga hemsidor, eller filmer med mera så vill man ju att det ska gå undan, vilket det gör ganska bra med 8 eller 24 mb. Nu ska det i sammanhanget sägas att man sällan kommer upp i dessa hastigheter. Det är ju så att de flesta bolag som erbjuder bredbandsuppkopplingar, garanterar en hastighet "upp till och med", alltså ingen garanti för att man verkligen får det högsta (Telia eller comhem). Av egen erfarenhet så vet jag att vid en uppkoppling 24-1 så ligger man på ca 16-17 mb om man kör en UDP-nedladdning, alltså en nedladdning utan ack-kontroll (Rejås Marcus sid 58). Kör man däremot en tcp så sjunker hastigheten dramatiskt. Detta för att varje paket som mottas måste skickas ett ack som talar om att paket tagits emot och att allt var ok. Då man dock inte skickar tillbaka hela paketet utan en så kallad kvitens (Rejås Marcus sid 58), så kan man ladda ner material fortare än 1mb, alltså den hastighet som man kanske har upp mot internet. Men det blir ändå en stor skillnad jämfört med UDP.

Ok, det var en liten utsvävning om TCP/IP och Protokollet UDP som ingår i denna grupp. Tillbaks till 802.11n standarden nu. Har man tänkt sig att till exempel koppla till en sever till sitt nätverk som ska handa filer som är stora så kan den idag vanliga standarden bli en begränsning. Likaså om man som användare i till exempel ett hyreshus (talar av egen erfarenhet) vill ha tillgång till snabbare bredbandsuppkoppling, vilket idag löses på många ställen med att dra in fiberkablar till en station i en källare, och därifrån dra vidare upp till varje lägenhet. I min egna lägenhet kommer jag inom kort att få tillgång till en uppkoppling som enligt installatören kommer ha en hastighet på ca 100-90 mb/sek. Om detta kommer bli verklighet visar sig, men om det blir så, och jag vill kunna utnyttja hela den potentialen i mitt trådlösa nätverk, så kommer inte den gamla standarden att klara av detta (54 mb max om ni kommer ihåg). Då måste jag gå över till den nya standarden, 802.11n. Den ska i teorin kunna hantera upp till 540 mb per sekund, men vid tester har det visat sig att den normala hastigheten ligger på ca 150 mb per sekund. Men det handlar allstå ändå om en tredubbling från den gamla standarden och som ni ser kommer man då också att klara av den nya kapaciteten på bredbandsuppkoppling ut mot internet via fiberkablar.

Även räckvidden, både inomhus och utomhus, kommer att bli bättre med den nya standarden. Genom att öka verkningsgraden på bandbredden, bandbredd i detta avseende avser frekvensområdet som sändarna får utnyttja, så kommer störningar och annat från andra sändare att minska. I 802.11g så utnyttjas 2,4 gigahertzfrekvensområdet, men i den nya 802.11n så kommer man att utnyttja 5 gigahertzområdet, vilket medför att man kan utnyttja en kanal på 40 megahertz, mot 20 megahertz i den tidigare standarden. Med kanal menas att man kan på en och samma länk sända olika data beroende på vilken frekvens man använder. Ju större spann desto fler kanaler kan man ha (Khil Maria, sid 34-35). Det finns en standarda som delar 5 gigahertzfrekvensområdet med 802.11g och det är den tidigare standarden 802.11a. Dock så finns det inte så många produkter som utnyttjar denna standard, så problemen torde inte bli så stora, men skulle det ändå uppstå, så finns det lösningar till detta. Skulle det uppstå krockar mellan de båda standarderna, då båda kan sända på 20 megahertzbandet, så kan man använda sig av något som kallas för PCO, Phased Co-existens. Detta kan hantera båda standarderna, dock med en liten nackdel. Det går inte att sända till båda standardenas produkter/mottagre samtidigt, utan man måste dela upp tiden då repektive standard får sända. Detta medför med automatik (ganska logiskt) att överföringshastigheten sjunker. Om man vill slippa detta problem så ska man bara satsa på n-produkter och inget annnat. Dessa har en speciellt namn, nämligen HT, High Trouhput, produkter. Dessa produkter kör bara 802.11g och inget annat.

Men att springa och köpa dessa produkter idag, för en vanlig hemanvändare, är enligt Dator Magazin, och undertecknad, helt onödigt. Visst ska man ändå byta ut sina prylar, satsa då på routrar, antenner switchar med mera som bygger på 802.11n. Dessa produkter är bakåtkompatibla med 802.11g och prismässigt så är de inte så hemskt mycket dyrare än produkter med 802.11g som standard. Men om man har ett väl fungernade nätverk så är det ingen ide att ännu springa och inhandla nya produkter. Så vida man inte alltid bara måste ha det senste, vill säga.

En liten fördjupning så. Den teknik som används i standarden 802.11n kallas för MIMO. Jag går inte in närmare på den här, men för den som är intresserad så publicerar jag här en scannad kopia av en faktaruta hämtad från Dator Magzin, där man kan läsa lite om hur det funkar. Högerklicka på bilden, välj spara bild, öppna den i en bildhanterare och förstora upp den så går det att läsa vad som står där.

Källförteckning:

Olsson Fredik (2007) Allt du behöver veta om 802.11n Dator Magazin, nr1 2008

Rejås Marcus (2003-2005) Datorkommunikation [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rejas.se/fritis/datorkommunikation/book1.html (2007-12-27)

Khil Maria (2005) Datakommunikation En inledande översikt Sverige. Lund. Studentlitteratur

//Micke Lidköping vid Vänern

Powered by Qumana

Snapsen var viktigast!!!!

Nu vart omröstningen om julens viktigaste saker klar, och snapsen vann en knapp seger över skinkan. Detta var väl inte helt oväntat, men att Kalle Anka skulle hamna sist vart lite överraskande. Dock ganska troligt i denna undersökning då medelåldern på de röstande kanske gör att tecknande serier inte ses som då där jätteviktiga?

För övrigt så finns det några dar kvar att rösta på enkäten om det nya betygssystemet. Gör det!!

//Micke Lidköping vid Vänern

Ändrad inriktning på essäarbete!!!!

Då jag förstått att det räcker att koncentrera sig på en av de tjänster man användt sig av/beskrivit i 3*3-uppgiften så har jag nu ändrat inriktning till att bara skriva om bloggar/bloggning och det offentliga. Huvudspåret kommer att bli mot politiker, men även andra kan komma att beröras.

Sammanfattning vecka VII

Hm för att sammanfatta den gågna veckan så räcker det med att säga "blää". Har inte fått nått vettigt gjort. Arbetsmoralen har varit under all kritik från min sida. Visst jag har publicerat några inlägg, allt från kritik av medstudenter till youtubefilmer om nätverk. Men detta var bara en väldigt liten del av allt jag hade tänkt göra. Jag hoppas att lite julfirande med släkt å vänner kan göra att man kommer upp på spåret igen, särskilt då vi har en viktig uppgift att slutföra när det gäller våra essäer. Kommer att påbörja, eller fortsätta, denna redan under helgen.

Om jag ska skriva lite om vad jag planerar inför kommande vecka, så MÅSTE jag få ut en video, en podcast och ett blogginlägg till grundat på min 3*3-uppgift. Detta kommer att bli mina sista inlägg kopplat just till den uppgiften, därmed inte sagt att jag kommer sluta publicera kommentarer, inlägg och annat som jag finner relevant och av intresse. Å så förstås då essän.

Jag kommer att försvinna ut på landet redan idag, och kommer INTE att koppla upp mig mot mina bloggar eller andras förrän tidigast juldagen. Så om någon kommenterar mig å förväntar sig att få svar de närmsta dagarna så måste jag tyvärr göra er besvikna.

Härmed så önskar jag er alla, studenter, lärare, kompisar mm

EN RIKTIGT GOD JUL

//Micke Lidköping vid Vänern

Veckans tanke VII

Hm? Hänger inte form och innehåll samman? Detta är en svår fråga tycker jag. Visst påverkar formen innehållet. Om man ser en taskig video (som mina produktioner på youtube) så tror jag att det påverkar innehållet väldigt mycket, eller rättare sagt intresset för innehållet. En snyggt gjord video eller blogg, kanske har lättare att fånga publiken än en rörig o kvalitetsmässigt dålig har? Därmed inte sagt att inte innehållet har en betydande del i om ett material anses intressant eller fängslande.

Men det är också så att man som producent aldrig kan veta hur det man publicerar kommer att mottas av publiken. Visst är det en liten publik, som känner en väl och där jag känner dem, så kanske det funkar. men pratar vi om medierad kommunikation (se lull, Thompson) såsom masskommunikation mm, så utgår vi alltid som publik utifrån vår unika kontext. Jag kanske uppfattar en föreläsning olika på grund av om jag sitter hemma framför burken å glor på den eller om jag befinner mig på ett lärcentra eller live på HV till exempel.

Betyder detta då att man som producent egentligen behöver göra flera olika produktioner om man vill nå en stor publik. Nja, så enkelt, eller svårt är det nog inte. Man får nog försöka hitta nån form av gyllene medelväg som man tror passar så många som möjligt av den tänkta målgruppen. Om jag har förstått rätt så är väl DM en kurs som just har media som huvudämne så att säga. Skulle vara kul att höra vad ni andra tycker om detta, ni som hat mycket mer erfarenhet av videoproduktion och annat än vad en gammel dräng frå lidköping har.

Källor

Thompson, B, John. (2001) Medierna och moderniteten. Bokförlaget Daidalos AB

Lull, James. (2000) Media, communication, culture Aglobal approach. Second edition. Polity press in association whit Blackwell Publisher Ltd.

Varför så få externa föreläsare på HV?

Efter att ha sett videon med Von jacobsen nedan så slog det mig att jag har aldrig hört talas om att det inbjuds externa föreläsare till kurserna. jag vet att det anordnas olika temadagar mm på HV, men det är inte detta jag avser. Utan att man bjuder in intressanta personer med ämnesspecifika kunskaper att föreläsa för oss studenter. Jag vet inte om det kanske finns någon slags policy som säger att man inte får göra detta. Men för mig personligen skulle det vara mycket intressant att höra andra personer utifrån komma med sina ideer å sitt sätt å se på saker å ting. Jag vet inte hur ni andra studenter ser på detta. Skulle det vara intressant?

//Micke Lidköping vid Vänern

Nätverk - då och om några år?

Har precis ägna 82 minuter åt att titta på en video på youtube. Det är ett föredrag inspelat för googletechtalks där Van jacobsen, en mycket meriterad herre då det gäller kunskper inom nätverk (om man ska tro vad som presenteras om honom i inledningen till videon) pratar om nätverk. Han börjar att tala om hur telenätverken utvecklades och hur de fungerar för att avsluta med den vision som han ser som ett mycket stort steg inom nätverkssamarbete. Den vision han har är att man i framtiden ska kunna förlita sig på att den data man skickar fram och tillbaka är den data man verkligen vill ha, utan att man måste koppla upp sig mot en speciell plats eller server för att vara säker på det. Vilket man inte alls kan vara ändå, som han understryker i föredraget. Att man vet att datan kommer från en viss server gör inte att man vet att den data man tar emot verkligen är den riktiga, då denna data passerar ett antal olika nätverk med kablar, routrar, switchar och servrar, och mycket kan hända på vägen. Han menar att i framtiden måste man hitta ett sätt där man kan lita på datan i sig, oberoende på vart denna kommer ifrån. Han målar också upp en bild där jag som användare ska kunna styra på vilket sätt jag tar emot data på, något som idag inte är möjligt. Han målar upp ett scenario där allt som kan bära bitar kan utnyttjas för att flytta data fram och tillbaka mellan de noder som vill ha den. han menar att man idag ser på dataöverföring som konversation, något som stämde en gång i tiden kanske men inte dagens verklighet. datorer konverserar inte, eller rättare sagt behöver inte konversera med varandra. För mig som användare är det oviktigt vart ifrån den data jag behöver kommer ifrån. Om den ligger på en disk i ett flyplan eller på en bärbar mobiltelefon (finns det icke bärbara mobiltelefoner?) spelar ingen roll, om man kan tala om vilken data som finns där. I teorin skulle man alltså kunna tänka sig, som han säger, att i sin egna mobil telefon utnyttja det tomma minnesutrymmet till att lagra data som jag själv inte behöver, men som någon ta del av som behöver den.

Man har inte kommit så långt i utvecklingen ännu. Videon var inpelad i augusti 2006, så det kan naturligtvis ha hänt mycket sen dess. Men i slutet på videon ställs en fråga om bland annat bit torrent och om inte detta är en variant av det han pratar om. Och visst det är det. Men det han menar är att man ska kunna hämta data den kortaste vägen, något som idag bittorrent inte uppnår, Bittorrent fungerar också dåligt om antalet nedladdningar sjunker (något ni kan läsa mer om på Malins blogg eller lyssna på på Alexanders podcastar. Han säger också att han tycker det är slöseri med studenters tid att försöka få dem att uppfinna nya saker att transportera data över näten på. Han menar att tco/ip är grunden som man kan utgår från och försöka utveckla det system han ser framför sig. Jag vet att videon är lång, 1timme å 22 minuter, men den var faktiskt ganska intressant. Så om du inte har nått bättre för dig så titta gärna på den. Den kanske kan få dig att börja fundera lite. Antingen kan du se på den här nedan eller så direkt via youtube.


//Micke Lidköping vid Vänern