Igår blev det en råbock. Inte den största, men ändå ganska rejäl. Skillnaden märktes tydligt vid slakt. Lite mer rejäla bitar att hantera än tidigare. Var tvungen att stycka den redan på morgonen idag. Alldeles för kort tid den fått hänga, jag vet, men ibland så räcker inte tiden till riktigt. Så man får göra det bästa av situatiuonen. Min bror å hans familj har haft problem med en grävling under sitt hus. men i lördags natt så gick även den till de sälla jaktmarkerna. Tror dock att det finns åtminstone en till. Får väl hålla ögonen öppna.
Trodde jag hittat en artikel till GIS-kursen, men ack vad jag bedrog mig. Läste inte tillräckligt innan jag skickade in den för godkännande. Visade sig att det var en teknisk artikel med sida upp och sida ner av en massa obegripliga formler. Så den övergavs snabbt. Har istället skickat in en ny artikel som handlar om användandet av GIS i historisk forskning. Får väl se vad examinator anser, men själv tyckte jag den verkade intressant.
Hade nästan tänkt mig att åka ner å hälsa på i Ankarsrum när Arvid har sitt höstlov. Fick dock just reda på att detta är vecka 44. Då är jag som mest upptagen med en hemtenta, så det är bara att glöma. Vi får väl ta det vid ett senare tillfälle. Hade varit kul annars. men man får inte alltid som man vill. Har också börjat planera för besöket i Trollhättan nu på måndag. Ska verkligen bli kul. Hoppas bara förväntningarna inte grusas. Ett hårt tryck ligger nu på Camilla att göra resan värd besväret, hihihihihi.
Älgjakten startade ju idag här i södra Sverige. Har jagat lite älg förr (dock aldrig skjutit någon) men har inte de senaste åren varit med. Vet inte varför egentligen. Kanske att det är lite för stort (inte bytet alltså) men själva jakten som sådan. Uppskruvade förväntningar och många viljor som ska samarbeta. Nä jag tycker det är lugnare att kunna gå ut själv å sitta å vänta på att ett rådjur eller en gås ska komma inom skjuthåll. Har man tid att sitta å filosofera också. Många världsproblem har lösts i tankarna under alla dessa jaktpass, hihihihihi.
//Micke Lidköping vid Vänern
|