Ingen ny uppgift samt fotboll för min son

Kom hem från landet idag och öppnade meilen och fick en glad nyhet. Då vissa av oss i OKA100 hade gjort ett jättejobb med uppgift 2, så hade examinator beslutat att den skriftliga uppgiften som skulle kommit ut idag inte behövde göras. Så nu ligger man bra till i planeringen. Skönt att slippa stressa. Den uppgift som vi skulle göra till GBV300 kursen är också klar, dock ej inskickad ännu. Vissa oklarheter återstår dock om andra saker inom denna kurs, men det var väl inget annat att vänta. Ska tillbax ut på vischan senare idag och kommer in på måndag igen då GIS-uppgiften ska skickas in, samt att två föreläsningar ska avverkas. Sen bär det förmodlig av till landet igen. Beror lite på vad lärarna hittar på, men ser man till planeringen, så ska det inte vara nått speciellt att göra.

Att jag åkte in till stan idag berodde på min son och att han ikväll/natt ska spela fotboll. Elljuscupen i Emtunga ska de vara med i. Fast det var nästan så att sonen inte fick vara med. Inte för tränarna, utan av andra orsaker. När en människa tror att andra människor automatiskt ska förstå vissa saker bara genom att denna människa själv tänker på det, då blir det problem. Tyvärr är detta inget nytt, utan något som jag upplevt ett otal gånger de senaste 10 åren. Och tyvärr hamnar min son mitt emellan ibland. Felet är mitt, alltid, då den andra parten tyvärr inte ser sina egna brister och fel. Detta har jag accepterat, för man kan inte lära en lam att gå, tyvärr. Fast det blir väldigt underliga och jobbiga situationer ibland. Jaja, det löser sig självt så småningom när sonen börjar att inse ett och annat. Jag kan som sagt vänta, för jag kommer att få den där relationen med sonen som en god förälder ska ha. Under tiden får jag bara se till att han inte blir alltför förstörd av den andra parten, och stoppa allt för idiotiska och dumma grejjer och åsikter som han proppas full av. ibland lyckas jag, ibland inte, men de mest akuta grejjer tror jag att jag verksar som en possitiv motpol till det negativa. Fast det vet jag ju inte förrän min son blir äldre, hur väl man lyckats med detta. man kan ju bara hoppas.

På söndag är det kalas för farsgubben. han fyller egentligen inte förrän på måndag, men det är alltid roligare och enklare att fira på helgen så det får det bli. Dock tillåter inte min ekonomi någon större present, så jag hoppas att man sin har någon fin teckning eller nått som han vill förära sin farfar, hihihihi.  ha en skön helg allihop.